Testa dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det betydelsefullt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man ska gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man handla en äppeldelare som funkar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.

Erlandsen tar naturligtvis även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera undan blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför självklart att framställa smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Klicka på denna länk nu för mer info.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll försiktigt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de äger en mäktig aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller uppemot 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli omkring 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på internet.

Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska för den skull undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa ungefär 2-3 dagar före socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket ger ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar omkring 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.